PROBLEMET
Problemet "Peak Oil" kommer att påverka våra liv vare sig det kommer snart eller om det dröjer. Detta är den tankekedja som jag tycker verkar hålla. Jag har försökt göra den så tydlig som möjligt, men om den är oklar någonstans så hoppas jag att du hör av dig till mig.
1. Olja/gas är en ändlig resurs som kommer att ta slut. Ingen överraskning för någon.

2. Olja/gas kommer inte att ta slut plötsligt, inget slurp i röret, utan oljan/gasen kommer så småningom ta längre tid att ta upp, vara krångligare och dyrare att ta upp. De flesta håller med.

3. Olja/gas är nära kopplat till människors nutida snabbhet, ”effektivitet” och bekvämlighet. Att flyga, åka tåg eller bil gör att vi kan förflytta oss långt och snabbt. Uppvärmda hus vintertid och ibland kylda hus sommartid är bekvämt. Långväga transporter av mat och andra varor är en självklarhet. Allt detta kräver energi av olika slag. Olja/gas står för 40% av människans totala energiförbrukning. När det gäller transporter står olja/gas för 90%. För Sveriges del står olja/gas för 30% av energin och för 70% av transporterna.

4. Priset på energin är mycket viktigt. De flesta sätt att producera energi är kostsamma. Några få undantag är vattenkraft (gratis regn, relativt enkel maskinpark) och framför allt fossila bränslen. Det bara ligger där, kol, olja och gas som väntar på att bli upplockade och använda. Borra, gräva, pumpa och ta betalt, det ger en relativt billig energi.

5. Många beräkningar, även oljebolagens, visar att vi har använt ungefär hälften av all olja som finns i världen. Det låter kanske bra att vi bara har använt hälften men det är det inte. Två andra faktorer måste räknas in: A) Den första hälften av jordens olja var lätt att ta upp, den fanns nära storförbrukarna och den var lätt att raffinera till bensin/diesel. Den var med andra ord den billiga halvan av jordens olja. Den andra hälften kommer att bli dyrare att ta upp, dyrare att frakta och dyrare att raffinera. B) Energibehovet hos jordens befolkning är inte konstant utan ökande. Dels för att vi blir fler, dels för att förbrukningen per capita ökar, både i den industrialiserade delen av världen och i utvecklingsländer med ambitioner att nå ökad ”effektivitet” och bekvämlighet.

6. Alla oljekällor följer ungefär samma mönster. De hittas, de öppnas, de ger olja, de ger mer olja och under en kortare eller längre tid ger de så mycket olja som pumpar mm har kapacitet för. En dag börjar källan att minska i flöde och källans flöde minskar successivt hela tiden till den dag då det inte är ekonomiskt försvarbart att fortsätta. Oljan ligger inte i en blåsa nere i berget och väntar på att pumpas upp utan är i allmänhet fördelad på sprickor och små håligheter i berget. Det tar helt enkelt tid för oljan att vandra mot borrhålet, där trycket är lägre. Om alla källor i ett område, små som stora, läggs samman bildas en klockformad kurva som visar hur mycket källorna producerar vid olika tillfällen, när produktionstoppen sker och hur mycket källorna ger tillsammans vid just det tillfället.

Oljeproduktion vid en källa
 

Oljeproduktion vid många källor
 
7. Kan man i förväg beräkna när toppen kommer att passeras? En man vid namn Hubbert arbetade som geolog för Shell i mitten av förra seklet. Han hade observerat att oljefynden på USA:s fastland hade minskat och när man gjorde en utjämnad graf av fynden var den ganska lik en klockformad kurva. Graferna för oljefynd i USA och för förbrukningen i USA hade alltså liknande utseende men var förskjutna i tid. Nedan en bild som visar hur det blev. Hubbert hade rätt. USA:s produktion har minskat sedan 1971-72.

Tidsförskjutning mellan upptäckt och produktion i USA.
 
8. Om man adderar alla fynd eller all produktion, s.k. kumulativt, så får kurvan ett annat utseende. Varje punkt på linjen visar hur mycket som har hittats eller producerats sammanlagt till det tillfället. Både den kumulativa fyndkurvan och den kumulativa produktionskurvan blir S-formade. Först tar det tid innan fynden tar fart, sedan lär man sig var man skall leta, man hittar huvuddelen av det som finns att hitta och sedan avtar antalet och storleken på  de nya fynd och kurvan närmar sig ett maxläge som står för områdets sammanlagda hittillsvarande och kommande oljefyndigheter. Förbrukningen har visat sig motsvara upptäckterna efter en tidsförskjutning, dvs. all olja som hittas konsumeras efter den tid det tar att utvinna fyndigheten, raffinera oljan och att sälja den. Billig energi säljer sig själv.  (Bild skall bytas)

Tidsförskjutning för kumulativa upptäckter och kumulativ produktion.
 
9. Hubbert vågade sig 1956 på att förutsäga när USA:s oljekällor (utom Alaska och Stilla Havet) skulle minska i produktion. Han sade att det skulle ske 1970-71. Shell lär ha förbjudit honom att publicera sina upptäckter vilket han struntade i.
1971 kom och gick, det var först ”i backspegeln” man kunde konstatera att Hubbert hade rätt. USA:s oljeproduktion på fastlandet minskar från 1972 och framåt.

USA:s oljeproduktion för "US lower 48" visar tydligt när produktionen nådde "Peak Oil".

 
10. Hubberts förslag var att möta den kommande nedgången i amerikansk oljeproduktion med att storsatsa på kärnkraft. Det som hände 1972 var inte att USA byggde ut kärnkraften för att ersätta oljeberoendet, inte heller att statsmakterna tvingade fram stora energibesparingar, utan att man började importera olja, främst från mellanöstern, för att fylla ut gapet mellan tillgång och efterfrågan. Detta bäddar i sin tur för OPEC:s maktposition och oljekrisen -73 när Opec drog ner produktionstakten.

11. Om man använder Hubberts modeller på alla jordens oljekällor så kan man uppskatta när den globala ”oljetoppen” infaller, dvs. tillfället då hela världens sammanlagda produktion är som störst. Att bedöma storleken på hela världens oljetillgångar är vanskligare än att bedöma USA:s (flera studier pekar på 2000-2100 gigafat) men mängden olja som finns, eller fanns, i hela världen påverkar bara marginellt när toppen infaller. Mer tillgänglig olja innebär att förbrukningen ökar så kraftigt så att toppen kommer att infalla bara några år senare om man fördubblar världens tänkta oljereserver. Nedan Hubberts exempel på två olika mängder totalt utvinningsbar olja i USA, 150 gigafat och 200 gigafat. (Nuvarande uppskattning är c:a 190 gigafat.)

Hubberts förutsägelse om USA:s oljeproduktion.
 
12. Den klockformade kurvan har fått namnet Hubbert’s Peak. När den appliceras på hela världens produktion brukar man modifiera den p.g.a. att den ofrånkomliga prishöjningen när olja blir en bristvara gör det lönsamt att lägga resurser på att försöka utvinna olja från fält som tidigare var olönsamma, att minska förluster osv. .

"Baksidan" av Hubbertkurvan är flackare pga. effektiviseringar inom oljeutvinningen.

 
13. Diagrammet som visar när man hittade olja i världen är intressant. Mycket få människor i oljebranschen tror att man kommer att hitta några fler riktigt stora fyndigheter. Om man mot förmodan skulle göra det så skulle det inte påverka produktionstoppen i någon märkbar utsträckning, så hög förbrukningstakt har vi idag. Ett av de senaste större fynden är ett oljefält i Kazakstan, Kashagan-fältet. Kashagan uppskattas innehålla 13 gigafat vilket är en enorm mängd olja, men motsvarar endast ett knappt halvårs förbrukning.

Världens oljefynd och produktion
 
14. Den här bilden visar hur oljeproduktionen har varit och en prognos som ASPO gjort för hur det kan komma att bli. Lägg märke till att USA:s produktion toppade kring 1970, att Europa (nordsjöoljan) toppade kring år 2000 och Ryssland av politiska skäl före 1990. Man kan också se oljekrisen 1973 och den större nedgången vid Iran-Irakkriget. För oss som lever i en ekonomi som är beroende av ständigt ökad tillväxt för att fungera är diagrammet dåliga nyheter. Prishöjningen på oljan kommer att få genomslag i alla energislag, när oljan inte längre ”dumpar” priserna. Efter toppen kommer oljans påverkan på ekonomin inte längre vara att skjuta till fart utan att slå till bromsarna. Vissa ekonomer vet inte hur de skall hantera en sådan framtid så de föredrar att tro att det inte kommer att inträffa.

(Klicka för större bild) 
15. Energipriset kommer att stiga p.g.a. att det blir en stor skillnad mellan den mängd energi som efterfrågas och den som finns tillgänglig. Människor med låg köpkraft blir de som först slutar att köpa oljeprodukter, kanske blir det att återgå till vedspisen i hem som använt sig av fotogenkök etc.? En liten brist kommer förmodligen att leda till en mycket kraftig prishöjning. Räcker det med en fördubbling eller tredubbling för att få de köpsvagaste att avstå från oljeprodukter? Analysföretaget Goldman/Sachs varnade under våren för ett framtidsscenario där råoljan skulle kosta 380$ per fat jämfört med 50$ fatet idag och 35$ fatet för ett par år sedan.

16. Men kommer det inte att hittas mer olja då? Jo, men inte tillräckligt. Metoderna har förfinats, oljepriset har generellt sett stigit men ändå minskar flera oljebolag sina kostnader för att leta efter nya oljekällor. Ta en titt på nästa graf som visar funnen oljemängd och antal källor.
 

BILD SAKNAS!

 
17. De nya fynden följer en så kallad Creaming Curve. För varje nytt fynd närmar man sig den totala mängden fynd som finns att göra. Jordklotet har genomsökts.

Antalet chansborrhål, wildcats, mot mängd hittad olja kumulativt